Vi talar mycket om bildning och utbildning, men vad "blir det" egentligen av alla som går här? Nedan berättar några av eleverna som tididgare gått på Bona folkhögskola.

 

Melina Ekh, fd elev Allmän kurs samt Journalistlinje
Jag lämnade högstadiet med så usla betyg att mitt enda alternativ blev att läsa en ettårig husmorslinje. Drömmen om en karriär som journalist hade ersatts av en ofantlig skoltrötthet och när gymnasietiden var över vill jag aldrig mer se åt en skolbänk igen. Detta kom dock att ändras.
» Läs mer
  Natanael Karlsson, programledare SVT:s Faktum, UR:s Skolfront m.m.
Under två år har jag aldrig hört folk klaga så mycket som under mina två år på Bona folkhögskola. Själv klagade jag nästan mest. På allt och alla och på ingen, på skolan, på lärarna, på undervisningsmaterialet och på schemaläggningen. Allt. Kritiken var massiv och ofta helt obefogad. För vad fan hade vi att klaga på?
» Läs mer
  Annica Svensson, Norrköpings Tidningar
Hm, jag visste inte mycket om folkhögskolor när jag började på journalistlinjen. Men formen och tanken på att få jobba självständigt och praktiskt lockade efter åren på ”vanligt” gymnasium.
» Läs mer
  Emil Jensen, musiker, poet och mycket annat
För det första vill jag slå ett slag för att gå på folkhögskola i allmänhet. Det har en avprogrammerande effekt för den som kommer direkt från skolan. Och en programmerande effekt för den som gått vilse i arbetslivet/arbetslösheten. Man ger sig själv en chans, ett lugn och en lagom press och träffar likasinnade och oliksinnade i en bra kombination.
» Läs mer
  Marie Svensson, socionomstuderande
Jag var så trött på att inget ha att göra. Jag kände så där lite lagom för att börja läsa. Men vet du vad? Jag upptäckte att jag tyckte om att lära mig nya saker, så jag bestämde mig för att fortsätta på allmän linje. Det blev de roligaste och bästa åren i min skoltid. Men ibland så undrade jag vad i hela friden vi höll på med.
» Läs mer