Lotti Ericsson med senaste tillskottet på ridklubben.

16-timmarsgränsen oroar Lotti Eriksson, chef på Motala Ridskola. Den nya regeln träder i kraft i höst och hur den påverkar verksamheten är ännu oklart.

Lotti Eriksson undrar hur det kommer bli när reglerna kring hur länge en häst får stå i spilta skärps.

– En ändring sker i höst som säger att hästar får stå i spilta max 16 timmar per dygn. Jag vet inte om man kan säga att en häst som står i box har det särskilt mycket bättre än en häst i spilta, säger hon.

På ridskolan går alla hästar ut på morgonen och tas in igen vid klockan två på eftermiddagen. På helger och när vädret tillåter är de ute längre på eftermiddagen och på sommaren även under nätterna.

– Vår verksamhet börjar vid fyra på eftermiddagen och då måste hästarna vara inne. Räknar man totala tiden i spilta blir det mer än 16 timmar per dygn och det är svårt att hitta en lösning på det problemet, säger Lotti Eriksson.

Alternativet att ha alla hästar i box är inte heller den bästa lösningen för barnen och ungdomarna på ridskolan. Säkerheten kommer först och det är inte vem som helst som får gå in till en häst i box.

– Det blir svårare för de mindre att komma i kontakt med hästarna då. De kommer behöva hjälp med att binda upp hästen i boxen för att kunna borsta den eller gosa lite med den, säger Lotti Eriksson.

Hästen som arbetar på en ridskola behöver inte ha det sämre än andra hästar enligt Lotti Eriksson. Hon tycker att de erbjuder ett bra liv med daglig utevistelse, en fungerande och lugn stallmiljö i kombination med ompyssling. Hon har arbetat i 20 år på ridskola och de senaste fyra åren som ridskolechef.

­­– Många tror att vi är elaka mot hästarna på ridskolan. Kom och besök oss och bilda er en egen uppfattning, säger Lotti Eriksson.

På ridskolan läggs mycket tid på att lära ut om hästens behov och att visa respekt för djuren. Det finns temakurser i säkerhet och joursystem för att lära de nyare hästentusiasterna hur man bäst tar hand om en djuren.

– Det är trots allt så att hästarna är här för vårt nöjes skull. Då är det vårt jobb att se till att de mår bra i sin miljö, säger Lotti Eriksson.

Det finns tydliga regler hos Jordbruksverket hur en häst ska skötas. Enligt dem är det vanligaste felet att hästägare har fel utrustning eller ger hästen för lite utrymme. Motala Ridskola har försökt ligga steget före.

– Vi byggde om och gjorde större redan innan reglerna har ändrats, säger Lotti Eriksson.

Till stallet kommer också veterinär och tittar på hästarna med jämna mellanrum.

– Det handlar mycket om att jobba förebyggande och om någon häst inte trivs eller blir dålig så tar vi reda på vad som är fel och löser det, säger hon.

Text Lillemor Molin och Mats Tjernström
Foto Lillemor Molin

Inte bara hästar öppnar sitt hjärta för Monica Hallberg. Även hundar och katter tassar dit och berättar om sina liv.

En häst måste ha ett bra psyke för att klara av att vara på ridskola. Beteendestörningar som krubbitning och vävning är några tecken på vantrivsel. Monica Hallberg kommunicerar med djur och har träffat på flera hästar som lider av värk och stress.

- Varje djur är en individ. Det finns inte två likadana, precis som med människor. Vare sig till kropp, själ eller psyke. Man kan inte bedöma dem som en grupp. Säger Monica Hallberg och berättar vidare;

- Hästar reagerar för att få uppmärksamhet. Men de vill gärna dölja om de är sjuka, en instinkt kvar från förr. När jag träffar en häst söker jag kontakt, man måste visa tillit för att få tillit tillbaka. Jag tittar på hur hästen rör sig, hur pälsen ser ut och hur ögonkontakten är med matte. Det gäller alla djur, inte bara hästar.

Vanligt med ryggproblem

Nacke och ryggproblem är vanligt bland de ridskolehästar som Monica har kommunicerat med. De går upp med huvudet och har sänkt rygg på grund av värken.

- Då sätter man ofta på inspänningstyglar för att få ner huvudet på hästen, vilket medför mer smärta. Problemet är att hästarna efter en ridtur ofta bara ställs in i sin spilta. De behöver rulla sig efter ett pass, det är deras stretching.

Det är viktigt att lära sig om hästens anatomi för att kunna förstå dem både psykiskt och fysiskt.

- Som ryttare har man ansvar för att hästen mår bra under tiden man sitter på det. Hästar har känslor precis som vi. De känner ilska, värk och trötthet. Varför ska en häst må likadant varje dag? Det är viktigt att känna efter, lyssna, vara lugn och trygg

Splittrande av flocken är stressande

På ridskolan upplever hästar ofta en stress. Alla in och utsläpp till boxar och hagar splittrar flocken. Hästar är flockdjur och påverkas negativt. Men alla ridskolehästar lider inte av stress. Monica har haft konsultation vid ett par tillfällen på olika ridskolor. I Ulricehamn var hästara glada; 

- Där är det jättetrevligt och hästarna mådde bra. Alla som jobbade där var med och lyssnade intresserat. Hästarna stod som på rad för att få prata med mig. Jag minns särskilt ett litet sto som var lite blyg. Hon berättade att hon skulle flytta och få ett litet föl, det var hon väldigt glad över. Det stämde, för en som arbetade där hade lovat henne att hon skulle köpa henne och ta ett föl på henne.

Vid en konsultation visar djuren bilder och känslor. Har de värk någonstans kan Monica känna av smärtan på samma ställe på sin kropp.

- Jag måste nollställa mig för att kunna ta emot deras känslor. De förmedlar dem väldigt snabbt. Det kan vara känslor från saker som hänt för länge sedan, hos en annan ägare tillochmed.

Tecken på vantrivsel

Carina Lundgren arbetar som lärare på Naturbruksgymnasiet i Ljungsbro. Hon berättar hur man kan se att en häst mår dåligt.
- Hästar som inte mår bra får vissa beteendestörningar. De kan bli oroliga, äter dåligt och i vissa fall börja ”väva”, gunga fram och tillbaka.En del hästar krubbiter och suger in luft eller boxvandrar.

Hästar som köps in till ridverksamheten är ofta sådana som varit med i någon slags tävlingsform, men kanske inte klarat kraven där.  Viktigt är att hitta dem med ett psyke som klarar ridskoleverksamhet och det märker man inte förrän efter ett tag.
 Mår en häst inte bra av att vara i verksamheten måste man fråga sig om den kan klara av det här. Det man kan göra är att låta den få vara ute mer. Är den understimulerad, måste man se över miljön runt hästen. Inga mediciner ges till hästar som mår psykiskt dåligt av ridskolans miljö.
- Ett stabilt psyke är viktigt för en ridskolehäst. Det kan annars bli svårt att klara sig i en ibland tuff stallmiljö, avslutar Carina Lundgren.

Text: Pernilla Andersson & Zung Hallin Persson

För sex år sedan sa moderaterna nej till förslaget att rusta upp Lokverkstan i gamla Motala verkstad för 2,2 miljoner. Eva Isaksson Ribers påpekade då att det inte är kommunens uppgift att driva eventlokal. Men nu är det just det som händer. Fast för dubbelt så mycket pengar. Samtidigt står Motalas teaterföreningarna utan lokal.

Det dåvarande kommunalrådet Johan Andersson (s) lade fram ett förslag i slutet av 2003 om att installera toaletter och ordna brandskydd för att kunna använda Lokverkstan till upplevelsearrangemang. Då röstades förslaget ner och kommunalrådet Eva Isaksson Ribers (m) sa då att det är bättre att hyra ut lokalen till någon entreprenör för sådan verksamhet.

- Jag tycker fortfarande inte att kommunen ska syssla med sådana saker. Men nu står kommunen med den där byggnaden och på något sätt måste vi få området levande. Tyvärr får man vara lite pragmatisk ibland, säger Eva Isaksson Ribers i dag och tillägger att det inte finns någon annan som vill ta hand om byggnaden.

Svårt för framtiden

Sedan frågan sist låg på bordet har man gjort en omfattande undersökning av området och Lokverkstans framtid har visat sig vara en svår nöt att knäcka.

- Man kan bara använda huset till utställningar och liknande. Det går inte att använda det till något annat eftersom man inte får bygga om det, säger Eva Isaksson Ribers och hänvisar till Länsstyrelsens beslut.

Renovering för 4,2 miljoner

Kostnaden för den invändiga renoveringen som pågår just nu planeras uppnå 4,2 miljoner. För sex år sedan räknade man först med 2,2 miljoner för att kunna använda lokalerna till evenemang. Den siffran sjönk sedan till 1,2 miljoner, men ansågs ändå vara för hög vid den tidpunkten.

Den nästan fyra gånger högre kostnaden har räknats ut tillsammans med entreprenören, Nabab Bygg AB.

- Nu är det lite mer det handlar om. Det är fortfarande brandsäkerhet och toaletter, men nu gör man loger och en förstärkning av elen också, säger fastighetschef Rolf Persson.

Fakta

• 2006 togs ett beslut om att under en sjuårsperiod lägga 28 miljoner på en utvändig renovering av Motala verkstad

• I november förra året la fastighetsenheten fram ett förslag om att omdisponera 4,2 av dessa 28 miljoner till en invändig renovering av Lokverkstan istället. I förslaget nämner de Arbisteaterns intresse att sätta upp musikalen Show Boat i Lokverkstan.

• Kommunen backade efter kritik från lokala kulturföreningar, och sköt fram beslutet. Men efter möten med representanter från föreningarna tog de i januari beslut om att renovera Lokverkstan invändigt.

• De 4,2 miljonerna som omdisponeras ska användas till brandskydd, permanenta toaletter, uppfräschning av utrymmen så att de kan användas som loger, elinstallationer för grundbelysning, markering av huvudentrén, anordning för mörkerläggning, åtgärder på golv samt städning.

Anna Bouvin

Karl Magnus Ericson

Anna Hjalmarsson

Idag ska Motala kommun bestämma hyresnivån för den renoverade lokverkstan. Men det råder delade meningar om vad hyran ska täcka. Kommunalrådet Kjell Fransson (fp) menar att man inte har någon ambition att lokalen ska gå runt ekonomiskt. Kulturchef Lena Ousbäck säger däremot att målet är att Lokverkstan ska betala sig själv. Men ett sådant pris ligger långt över summan som Arbisteatern har planerat att betala för att vara där i sommar.

Kan inte gå runt

Hyran för lokverkstan har tidigare varit tusen kronor om dagen, men då har hyresgästen själv fått ordna med toaletter och brandsäkerhet. Efter renoveringen kommer den att bli minst tio gånger så hög. Men Kjell Fransson tror att kommen kommer att tvingas till subventionerade hyror för lokalen.

- Jag tror aldrig att vi kommer att få det här att gå runt kommersiellt. Sådana hyror blir svårt att ta ut oavsett vem som hyr, säger han.

Självkostnadspris

Men kulturchef Lena Ousbäcks ambition är att lokalen ska gå runt.

- Vi ska ha ett möte i en arbetsgrupp och då ska vi komma fram till vad som ska gälla, men tanken är att kommunen ska ta ut ett självkostnadspris, säger hon.

Hon tror att man kommer att sätta två olika nivåer av hyra.

- Företagsevenemang och liknande kanske kan betala runt 20 000 kronor. Hyran för middagar, teaterföreställningar och inte så kommersiella arrangemang kanske kommer vara 10 000 per dag.

Ingen organisation

Arbisteatern i Norrköping ska göra 24 föreställningar med musikalen ”Show Boat” i Lokverkstan under sommaren och ska vara där till slutet av augusti. De har själva räknat med att lägga runt 150 000 kronor i hyra. En summa som är långt under 10 000 per dag.

- Jag har inte sett den summan så jag kan inte ha någon åsikt om den, säger Lena Ousbäck och fortsätter:

- Det finns ingen organisation klar för den här lokalen, så det är klart att det blir lite preliminärt. Service och organisation kanske inte är helt färdig, då kan vi inte ta ut full hyra den första sommaren.

Anna Bouvin

Karl Magnus Ericson

Anna Hjalmarsson

I Motala har flera kulturföreningar nyligen blivit av med sina lokaler. När kommunen först gick ut med planerna på att renovera Lokverkstan invändigt resulterade det i protester från lokala föreningar som kände sig överkörda.

- Vi hade haft möte med fritids- och kulturutskottets ordförande Hans Abrahamsson (m) och då sa han att det finns inga pengar. En vecka senare säger han att nu ska vi stoppa in 4,2 miljoner i Lokverkstaden, säger Kerstin Lundberg från Revanschteatern.

Tror när hon ser det

Hon anser att Motalas kulturföreningar skulle kunna ha stor glädje av Lokverkstan, men hon är inte så säker på att de kommer att få någon plats där.

- Jag tror inte att lokalföreningarna får ta del av det här förrän jag ser det, säger hon.

Fullbokad sommar

Show boat ska göra 24 föreställningar i sommar, och de planerar redan för nästa sommar i Lokverkstan som inte kommer att kunna användas under vintermånaderna.

- Nu har Arbis sökt 100 000 kronor i bidrag från kommunen. Då rök 100 000 från de lokala föreningarna, menar Kerstin Lundberg.

Hon menar att de pengarna skulle räcka för en invändig renovering av Konsumringen i verkstadsområdet, som flera lokala föreningar är intresserade av att använda som mötesplats och repetionslokal.

- Nu ska Konsumringen undersökas en gång till, fast den redan är undersökt. Det är bara för att dra ut på det till efter valet, avslutar Kerstin Lundberg.

Anna Bouvin

Karl Magnus Ericson

Anna Hjalmarsson

När Landstinget kom till år 1863 var organisationen inte lika väldefinierad som den är idag. Förutom att ta hand om vårdbehovet hos länets invånare sysslade man med både arbetsförmedling, skola och daghemsverksamhet. Ridande länspolis, jordbruksfrågor och veterinär verksamhet fanns också med bland åtagandena. Sjukvården blev huvudsyssla först på 1900-talet.

Ett första provisoriskt lasarett upprättades 1782 i Linköping. Det drevs av Staten och var beläget på Hospitalstorget i Linköping. Lasarettet var också ett kurhus, ett sjukhus för veneriskt sjuka som var en stor patientgrupp vid den tiden. Journaler kan sökas tillbaka i tiden via de arkiv som skapades. Från 1782 finns medicinska journaler att läsa i.

Operationsjournaler upprättades nästan hundra år senare år 1886. Verksamheten leddes av en överläkare som noggrant dokumenterade både patienternas hälsa och den administrativa delen av lasarettet. Sparat och arkiverat återfinns huvudräkenskaper, protokoll från ledningsmöten och information om intagna soldater och franska krigsfångar.

Under planeringen av det nya lasarettet bildades en byggnadskommitté. Deras planering och arbete finns också i detta arkiv. Det nya lasarettet invigdes 1895 och är det vi i dag kallar Universitetssjukhuset i Linköping.Verksamheten delades upp i en medicinsk och en kirurgisk del. Det gjorde att arkivet också delades i två enheter 1925. Mellan 1839-1895 finns tillgång till delar av det medicinska arkivet på Landstingets hemsida.

Det skiljer sig en hel del från den patientsekretess som i dag råder i verksamheten. Stora delar av dagens arkiv är sekretesskyddat i 70 år. På 1990-talet började Landstinget föra patientjournaler på data. Det pappersburna arkivet flyttades till lagerlokaler i Eskilstuna.

Inledningsvis sammanträdde Landstinget en gång per år vid ett höstmöte. Så sent som 1965 infördes ett nytt system med flera möten om året. Kansliet växte snabbt under den här perioden. 1866 öppnades därför förvaltningsutskottet. Där skulle all den administrativa och ekonomiska delen skötas. Allteftersom Landstinget blev större, bildades ytterligare utskott och styrelser för att på bästa sätt sköta de olika uppdragen i verksamheten.

Norrköping stad gick något mot strömmen. Vid starten var alla kommuner i Östergötland med i det nybildade Landstinget. Norrköpings stad gick senare ur och valde att stå helt utanför landstinget mellan 1872-1967. För att hitta handlingar från denna tid får man söka hos Norrköpings Stadsarkiv.

1920-talet Distriktsvården startades upp. Sjukhusen byggdes då ut och epidemi- och dispensärvården startade upp.

1930-talet Nu satsade Landstinget på mödra- och barnavården. Även förlossningsvården förändrades.

1940-talet Folktandvården fick sin start under det här årtiondet.

1950-talet Femtiotalet gav en utbyggnad av barnhems- och arbetarvård medan sextiotalet gav nysatsning på vårdutbildningar.

1960-talet De tidigare provinsläkarna som funnits i länet blev anställda av landstinget 1963. Då byggdes distriktsvården ut ytterligare.

1970- och 80-talet Utbyggnaden av distriktsvården fortlöpte under både 70- och 80-talet. Alla förändringar, ritningar, mötesprotokoll och andra handlingar finns i kansliets arkiv.

2004 Landstingets kansli bytte namn till Ledningsstaben.

Lillemor Molin

Foto: Eva Davidsson

Idag är det allt vanligare att kvinnor väljer att skjuta på barnafödandet. De som lyckas få ett barn, straxt innan den biologiska klockan slutar ticka blir allt fler.

Det handlar ofta om att man vill få fäste på arbetsmarknaden först, och väljer även att fokusera på annat innan man är redo att bygga sitt bo. Men att allt fler väljer att skjuta på barnafödandet innebär att en del inte kommer lyckas att få barn och att andra hinner inte med ett syskon, så som de hade önskat. Detta gör att medeltalet för antalet födda kommer sjunka på sikt.

Den vanligaste åldern för förstföderskor är mellan 25-29 år, men andelen förstföderskor mellan 30 – 34 år är nästan lika hög. Medelåldern på dessa kvinnor skiljer sig mellan olika län. Den högsta medelåldern på förstföderskor finns i Stockholms län (30 år) och den lägsta finns i Dalarna och Kalmar län (27 år). I Östergötland är medelåldern på förstföderskorna 27,7 år i snitt.

Kvinnorna har också blivit fetare med ett högre BMI än tidigare, vilket påverkar fostret negativt. 1993 så var andelen med ett BMI på 25 eller mer, 27 procent. Idag är den siffran 36 procent. Är mamman fet så får hon ett större barn. Det här ökar risken för långdragna förlossningar och mera skador. Antalet behandlingar på RMC (reproduktionsmedicinskt centrum) i Linköping, har också ökat under de senaste åren. På RMC kan man få hjälp vid ofrivillig barnlöshet.

Men det är inte i alla län som detta problem räknas till vårdgarantin. Du kan få olika vård och hjälp beroende på vart i landet du bor. I vissa län får du flera IVF försök (provrörsbefruktning), medan i andra län gäller bara ett försök. Sen får du betala själv trots att det oftast behövs mer än ett försök. I Östergötland bjuds man på två försök med insemination sedan IVF. Det går på högkostnadsskyddet, enligt kostnaden för läkarbesök. Är du över 38 år så kostar detta över 30 000 kronor. Bor du i Örebro så får du sex inseminationer och tre IVF behandlingar.

Vården skiljer sig också beroende på vilken sjukdom du har. Kvinnor med vestibulit, som har smärtsamt sex, får rådet att gå hem och ha sex i alla fall. Med uppmuntran att smärtan går ju faktiskt över. Vilket i många fall har resulterat i att de kvinnorna inseminerar sig själva hemma, i brist på en hjälpande hand inom vården. På internet får du 41 600 träffar om du söker på insemination hemma.

- Det är olika i individuella fall, det kan jag inte svara på nu varför det är så. Läs på vår hemsida där står våra riktlinjer som vi följer, om vilka som får hjälp. Säger Britt Louise Lindehammar, vårdenhetschef på RMC.

Pernilla Andersson

Det är nu snart ett år sedan Länsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontroller, innan var det kommunernas jobb. Den här omstruktureringen gjordes för att effektivisera arbetet. Men Länsstyrelsen i Östergötland har i år bara gjort 70 % av arbetet kommunerna brukar göra.

- De här kontrollerna är jätteviktiga. De fungerar som en motpol till de ekonomiska intressena i animalieproduktion, säger Pierre Nordmark, länsveterinär i Östergötland.

Djurskyddskontroller görs för att se till att lagar och regler följs, och att djuren inte vanvårdas. Förra året besökte kommunerna runt 680 gårdar. I år har Länsstyrelsen bara gjort cirka 500 kontroller.

Det var riksdagen som beslutade att man från och med 1 januari 2009 skulle införa färre och större kontrollmyndigheter, det vill säga 21 länsstyrelser istället för 290 kommuner. På det här sättet skulle arbetet lättare styras och samordnas. Det skulle även bli mer effektivt och likvärdigt över hela landet.

Att det har blivit färre antal kontroller beror på delvis på att det tagit tid att komma igång efter att verksamheten flyttades, men grundorsaken är att det finns för få tjänstemän. Det skulle behöva anslällas fler djurskyddsinspektörer i hela landet, men det finns inte ekonomi till det.

Men allt har inte blivit sämre efter flytten. Pierre Nordmark tar upp flera fördelar:

- Nu är alla djurskyddsinspektörer på samma ställe och de har alltid någon att prata med, villket gör det lättare att bedriva arbetet. Det blir också mer internutbildning på det här sättet. Framöver tror jag det kommer att bli väldigt bra, när allt kommer i ordning.

Anna Bouvin

Reservatet är hem för många.

Utanför Västra Harg i Mjölby kommun ligger ett område med unik lövskog. Nu har denna skog klassats som naturreservat och är södra Sveriges och Östergötlands största.

Den 23 november i år tog Länstyrelsen beslutet att skydda skogen utanför Västra Harg mot nedhuggning, nyplanteringoch bebyggelse.

Naturreservatet är unikt i sitt slag. Ek och asp är dominerande trädslag. Många av träden är gamla och urholkade. Dessa utgör tillsammans med döda träd grunden för det artrika utbud som finns. Här trivs insekter, fåglar, lavar, djur och unika växter. Flera av dessa är rödlistade och finns endast på ett fåtal platser i världen.

- Det är en väldigt vacker skog att promenera i. Här finns många djur och växter att se på. Eklandskapen kommer skyddas med hjälp av betande djur precis som nu, säger Tommy Ek på länsstyrelsen.

Just nu påbörjas arbetet med att anlägga stigar, fågeltorn, grillplatser och annat för att underlätta för besökande. Flera platser kommer att handikappanpassas. Naturreservatet ska vara tillgängligt för så många som möjligt.

- Länsstyrelsen kommer tillsammans med markägarna sköta denna skog. Vi har även tillsammans planerat för besökare och skötsel. Alla är mycket nöjda och stolta, säger Tommy Ek.

Det är ovanligt med så stora områden med lövskog i vår del av landet och söderut. Skogen är 345 hektar stor.

-När man promenerar här får man en speciell känsla. Skogen känns vild och man känner att den är stor. Har man tur kan man se en hackspett. Det finns gott om dem, säger Tommy Ek.

I Östergötland har vi tur. Även på Omberg finns områden med bokskog. Skogen där är också skyddad.

Regeringen beslutade redan 1998 i ett av sina miljömål att skapa fler naturreservat i landet. Detta för att mer och mer skog håller på att försvinna. Skogen utanför Västra Harg är nu ett av resultaten av detta.

- Det är rekreation för själen att vistas i skog och mark, säger Tommy Ek.

Länsstyrelsen räknar med att projektet är klart någon gång nästa år.

ZUNG HALLIN PERSSON

Fakta:

Västra Harg nås från bland annat Mjölby, Sya, Mantorp eller Strålsnäs.

Parkeringsmöjligheter finns vid Kulladals motionslokal, badplatsen, hembygdsgården och vid Västra Hargs kyrka, samt i framtiden vid Torkelsbo gård.

KÄLLA: www.lansstyrelsen.se

Get the Flash Player to see this player.

Göteborgsbandet Revolve spelade på Bryggeriet i Motala den 6:e och 7:e november. Vi tog en fika med killarna. Reportrar: Anna Hjalmarsson och Anna Bouvin.