När Landstinget kom till år 1863 var organisationen inte lika väldefinierad som den är idag. Förutom att ta hand om vårdbehovet hos länets invånare sysslade man med både arbetsförmedling, skola och daghemsverksamhet. Ridande länspolis, jordbruksfrågor och veterinär verksamhet fanns också med bland åtagandena. Sjukvården blev huvudsyssla först på 1900-talet.

Ett första provisoriskt lasarett upprättades 1782 i Linköping. Det drevs av Staten och var beläget på Hospitalstorget i Linköping. Lasarettet var också ett kurhus, ett sjukhus för veneriskt sjuka som var en stor patientgrupp vid den tiden. Journaler kan sökas tillbaka i tiden via de arkiv som skapades. Från 1782 finns medicinska journaler att läsa i.

Operationsjournaler upprättades nästan hundra år senare år 1886. Verksamheten leddes av en överläkare som noggrant dokumenterade både patienternas hälsa och den administrativa delen av lasarettet. Sparat och arkiverat återfinns huvudräkenskaper, protokoll från ledningsmöten och information om intagna soldater och franska krigsfångar.

Under planeringen av det nya lasarettet bildades en byggnadskommitté. Deras planering och arbete finns också i detta arkiv. Det nya lasarettet invigdes 1895 och är det vi i dag kallar Universitetssjukhuset i Linköping.Verksamheten delades upp i en medicinsk och en kirurgisk del. Det gjorde att arkivet också delades i två enheter 1925. Mellan 1839-1895 finns tillgång till delar av det medicinska arkivet på Landstingets hemsida.

Det skiljer sig en hel del från den patientsekretess som i dag råder i verksamheten. Stora delar av dagens arkiv är sekretesskyddat i 70 år. På 1990-talet började Landstinget föra patientjournaler på data. Det pappersburna arkivet flyttades till lagerlokaler i Eskilstuna.

Inledningsvis sammanträdde Landstinget en gång per år vid ett höstmöte. Så sent som 1965 infördes ett nytt system med flera möten om året. Kansliet växte snabbt under den här perioden. 1866 öppnades därför förvaltningsutskottet. Där skulle all den administrativa och ekonomiska delen skötas. Allteftersom Landstinget blev större, bildades ytterligare utskott och styrelser för att på bästa sätt sköta de olika uppdragen i verksamheten.

Norrköping stad gick något mot strömmen. Vid starten var alla kommuner i Östergötland med i det nybildade Landstinget. Norrköpings stad gick senare ur och valde att stå helt utanför landstinget mellan 1872-1967. För att hitta handlingar från denna tid får man söka hos Norrköpings Stadsarkiv.

1920-talet Distriktsvården startades upp. Sjukhusen byggdes då ut och epidemi- och dispensärvården startade upp.

1930-talet Nu satsade Landstinget på mödra- och barnavården. Även förlossningsvården förändrades.

1940-talet Folktandvården fick sin start under det här årtiondet.

1950-talet Femtiotalet gav en utbyggnad av barnhems- och arbetarvård medan sextiotalet gav nysatsning på vårdutbildningar.

1960-talet De tidigare provinsläkarna som funnits i länet blev anställda av landstinget 1963. Då byggdes distriktsvården ut ytterligare.

1970- och 80-talet Utbyggnaden av distriktsvården fortlöpte under både 70- och 80-talet. Alla förändringar, ritningar, mötesprotokoll och andra handlingar finns i kansliets arkiv.

2004 Landstingets kansli bytte namn till Ledningsstaben.

Lillemor Molin