När Landstinget kom till år 1863 var organisationen inte lika väldefinierad som den är idag. Förutom att ta hand om vårdbehovet hos länets invånare sysslade man med både arbetsförmedling, skola och daghemsverksamhet. Ridande länspolis, jordbruksfrågor och veterinär verksamhet fanns också med bland åtagandena. Sjukvården blev huvudsyssla först på 1900-talet.

Ett första provisoriskt lasarett upprättades 1782 i Linköping. Det drevs av Staten och var beläget på Hospitalstorget i Linköping. Lasarettet var också ett kurhus, ett sjukhus för veneriskt sjuka som var en stor patientgrupp vid den tiden. Journaler kan sökas tillbaka i tiden via de arkiv som skapades. Från 1782 finns medicinska journaler att läsa i.

Operationsjournaler upprättades nästan hundra år senare år 1886. Verksamheten leddes av en överläkare som noggrant dokumenterade både patienternas hälsa och den administrativa delen av lasarettet. Sparat och arkiverat återfinns huvudräkenskaper, protokoll från ledningsmöten och information om intagna soldater och franska krigsfångar.

Under planeringen av det nya lasarettet bildades en byggnadskommitté. Deras planering och arbete finns också i detta arkiv. Det nya lasarettet invigdes 1895 och är det vi i dag kallar Universitetssjukhuset i Linköping.Verksamheten delades upp i en medicinsk och en kirurgisk del. Det gjorde att arkivet också delades i två enheter 1925. Mellan 1839-1895 finns tillgång till delar av det medicinska arkivet på Landstingets hemsida.

Det skiljer sig en hel del från den patientsekretess som i dag råder i verksamheten. Stora delar av dagens arkiv är sekretesskyddat i 70 år. På 1990-talet började Landstinget föra patientjournaler på data. Det pappersburna arkivet flyttades till lagerlokaler i Eskilstuna.

Inledningsvis sammanträdde Landstinget en gång per år vid ett höstmöte. Så sent som 1965 infördes ett nytt system med flera möten om året. Kansliet växte snabbt under den här perioden. 1866 öppnades därför förvaltningsutskottet. Där skulle all den administrativa och ekonomiska delen skötas. Allteftersom Landstinget blev större, bildades ytterligare utskott och styrelser för att på bästa sätt sköta de olika uppdragen i verksamheten.

Norrköping stad gick något mot strömmen. Vid starten var alla kommuner i Östergötland med i det nybildade Landstinget. Norrköpings stad gick senare ur och valde att stå helt utanför landstinget mellan 1872-1967. För att hitta handlingar från denna tid får man söka hos Norrköpings Stadsarkiv.

1920-talet Distriktsvården startades upp. Sjukhusen byggdes då ut och epidemi- och dispensärvården startade upp.

1930-talet Nu satsade Landstinget på mödra- och barnavården. Även förlossningsvården förändrades.

1940-talet Folktandvården fick sin start under det här årtiondet.

1950-talet Femtiotalet gav en utbyggnad av barnhems- och arbetarvård medan sextiotalet gav nysatsning på vårdutbildningar.

1960-talet De tidigare provinsläkarna som funnits i länet blev anställda av landstinget 1963. Då byggdes distriktsvården ut ytterligare.

1970- och 80-talet Utbyggnaden av distriktsvården fortlöpte under både 70- och 80-talet. Alla förändringar, ritningar, mötesprotokoll och andra handlingar finns i kansliets arkiv.

2004 Landstingets kansli bytte namn till Ledningsstaben.

Lillemor Molin

Landstinget i Östergötland (LIO) drivs av sex stycken landstingsråd från fem olika partier. Vad ett landstingsråd gör har kanske inte många någon koll på.

- Ett landstingsråds främsta uppgift är att förvalta medborgarnas förtroende. Att vara lyhörd och samla in de fakta och synpunkter som finns. Men också att ta ett samlat och övergripande ansvar, bland annat för ekonomin, säger landstingsrådet Gun Jareblad (fp).

Majoritetspartierna Moderaterna, Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna samt Vrinnevilistan har alla olika hjärtfrågor även om grundvärderingarna är ganska lika.

- Jag har huvudansvaret i majoriteten för de så kallade regionala frågorna. Vilket innebär exempelvis regional trafik, miljö och klimatfrågor men också kontakten med Östsam. Mina frågor är också nära knutna till den kommunala sfären så jag har mycket kontakt med kommunföreträdare, säger Sven-Eric Nilsson ( c ).

Landstingsrådet Lasse Pettersson representerar Vrinnevilistan. Partiet betraktas i flera medier som ett enfrågeparti, något de själva inte håller med om.

- Av landstingets budget går 90 % till hälso- och sjukvård och det är framför allt det vi jobbar för. Vi driver ingen särskild politik i övriga frågor utan agerar utifrån vad vi uppfattar att våra väljare tycker och förväntar sig av oss och vad som är det mest förnuftiga i olika frågor, säger han.

År 2010 är det val till regering och landsting. Många väljare har dålig koll på vad som händer i landstinget. Vissa teorier är att det som sker i regering och riksdag sker mer massmedialt än de som sker i landstingen. Björn Grip slutade som landstingsråd 2006, och han har en teori hur väljarna skulle kunna få bättre insikt och ett mer effektivt landsting än de vi ser i dag.

- Jag har funderat en del på frågan. Jag tror att landstingen bör bli regioner och att det regionala ansvaret bör omfatta fler frågor än sjukvård. Således vill jag ha ett demokratiskt valt regionfullmäktige, där frågor som idag behandlas av Östsam, i viss utsträckning fortfarande av länsstyrelsen och hälso och sjukvården bör vara under ett regionalt demokratiskt valt fullmäktiges yttersta ansvar, säger han.

Mats Tjernström

Foto: Eva Davidsson

Idag är det allt vanligare att kvinnor väljer att skjuta på barnafödandet. De som lyckas få ett barn, straxt innan den biologiska klockan slutar ticka blir allt fler.

Det handlar ofta om att man vill få fäste på arbetsmarknaden först, och väljer även att fokusera på annat innan man är redo att bygga sitt bo. Men att allt fler väljer att skjuta på barnafödandet innebär att en del inte kommer lyckas att få barn och att andra hinner inte med ett syskon, så som de hade önskat. Detta gör att medeltalet för antalet födda kommer sjunka på sikt.

Den vanligaste åldern för förstföderskor är mellan 25-29 år, men andelen förstföderskor mellan 30 – 34 år är nästan lika hög. Medelåldern på dessa kvinnor skiljer sig mellan olika län. Den högsta medelåldern på förstföderskor finns i Stockholms län (30 år) och den lägsta finns i Dalarna och Kalmar län (27 år). I Östergötland är medelåldern på förstföderskorna 27,7 år i snitt.

Kvinnorna har också blivit fetare med ett högre BMI än tidigare, vilket påverkar fostret negativt. 1993 så var andelen med ett BMI på 25 eller mer, 27 procent. Idag är den siffran 36 procent. Är mamman fet så får hon ett större barn. Det här ökar risken för långdragna förlossningar och mera skador. Antalet behandlingar på RMC (reproduktionsmedicinskt centrum) i Linköping, har också ökat under de senaste åren. På RMC kan man få hjälp vid ofrivillig barnlöshet.

Men det är inte i alla län som detta problem räknas till vårdgarantin. Du kan få olika vård och hjälp beroende på vart i landet du bor. I vissa län får du flera IVF försök (provrörsbefruktning), medan i andra län gäller bara ett försök. Sen får du betala själv trots att det oftast behövs mer än ett försök. I Östergötland bjuds man på två försök med insemination sedan IVF. Det går på högkostnadsskyddet, enligt kostnaden för läkarbesök. Är du över 38 år så kostar detta över 30 000 kronor. Bor du i Örebro så får du sex inseminationer och tre IVF behandlingar.

Vården skiljer sig också beroende på vilken sjukdom du har. Kvinnor med vestibulit, som har smärtsamt sex, får rådet att gå hem och ha sex i alla fall. Med uppmuntran att smärtan går ju faktiskt över. Vilket i många fall har resulterat i att de kvinnorna inseminerar sig själva hemma, i brist på en hjälpande hand inom vården. På internet får du 41 600 träffar om du söker på insemination hemma.

- Det är olika i individuella fall, det kan jag inte svara på nu varför det är så. Läs på vår hemsida där står våra riktlinjer som vi följer, om vilka som får hjälp. Säger Britt Louise Lindehammar, vårdenhetschef på RMC.

Pernilla Andersson

Det är nu snart ett år sedan Länsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontroller, innan var det kommunernas jobb. Den här omstruktureringen gjordes för att effektivisera arbetet. Men Länsstyrelsen i Östergötland har i år bara gjort 70 % av arbetet kommunerna brukar göra.

- De här kontrollerna är jätteviktiga. De fungerar som en motpol till de ekonomiska intressena i animalieproduktion, säger Pierre Nordmark, länsveterinär i Östergötland.

Djurskyddskontroller görs för att se till att lagar och regler följs, och att djuren inte vanvårdas. Förra året besökte kommunerna runt 680 gårdar. I år har Länsstyrelsen bara gjort cirka 500 kontroller.

Det var riksdagen som beslutade att man från och med 1 januari 2009 skulle införa färre och större kontrollmyndigheter, det vill säga 21 länsstyrelser istället för 290 kommuner. På det här sättet skulle arbetet lättare styras och samordnas. Det skulle även bli mer effektivt och likvärdigt över hela landet.

Att det har blivit färre antal kontroller beror på delvis på att det tagit tid att komma igång efter att verksamheten flyttades, men grundorsaken är att det finns för få tjänstemän. Det skulle behöva anslällas fler djurskyddsinspektörer i hela landet, men det finns inte ekonomi till det.

Men allt har inte blivit sämre efter flytten. Pierre Nordmark tar upp flera fördelar:

- Nu är alla djurskyddsinspektörer på samma ställe och de har alltid någon att prata med, villket gör det lättare att bedriva arbetet. Det blir också mer internutbildning på det här sättet. Framöver tror jag det kommer att bli väldigt bra, när allt kommer i ordning.

Anna Bouvin

Kulturen är viktig för Östergötland. För att samordna och hjälpa olika delar av Östergötland att samarbeta, har Regionförbundet Östsam en kulturverksamhet.

- Kulturen är kittet i samhället, säger Peter Karlsson som är kulturchef på Östsam.

Östsam är ett regionförbund som har samlat Östergötlands 13 kommuner och Landstinget. Regionförbundet ska hjälpa kommunerna och Landstinget att samarbeta och samverka kring olika frågor.

Inom kulturområdet ska Östsam fördela pengar till kulturorganisationer. De ska även bidra genom att skapa nätverk för de som jobbar med kulturen. Östsam ska även medverka i olika projekt för att påverka och utveckla kulturen. En annan viktig del är att uppmuntra enskilda utövare att ta kontakt med andra intresserade, eller engagera sig i olika nätverk.

- Kulturen är kittet i samhället och används för att berätta saker för varandra och förmedla idéer, säger Peter Karlsson.

Han tycker att det är viktigt att kulturen hålls levande i Östergötland. På så sätt kan Östergötland vara med och konkurrera med andra regioner om invånarna.

- Kulturen är viktig för människor och är motorn i samhället, säger Peter Karlsson.

För att väcka ett större kulturellt intresse tror Peter Karlsson att ämnet måste hamna högre upp på den politiska agendan. Man måste göra större satsningar och se sambandet mellan utökad kultur och en stark region.

Enligt Peter Karlsson är det viktigt att uppmuntra både enskilda individer och institutioner. De som utövar kulturen ska få tryggare villkor. Detta för att de ska kunna fokusera på att bland annat anordna olika evenemang, teateruppsättningar och konserter.

Norrköpings och Linköpings invånare har nära till olika kulturinstitutioner. Östergötlands andra kommuner måste se vad de kan göra för sina invånare på hemmaplan.

Eva Davidsson

Reservatet är hem för många.

Utanför Västra Harg i Mjölby kommun ligger ett område med unik lövskog. Nu har denna skog klassats som naturreservat och är södra Sveriges och Östergötlands största.

Den 23 november i år tog Länstyrelsen beslutet att skydda skogen utanför Västra Harg mot nedhuggning, nyplanteringoch bebyggelse.

Naturreservatet är unikt i sitt slag. Ek och asp är dominerande trädslag. Många av träden är gamla och urholkade. Dessa utgör tillsammans med döda träd grunden för det artrika utbud som finns. Här trivs insekter, fåglar, lavar, djur och unika växter. Flera av dessa är rödlistade och finns endast på ett fåtal platser i världen.

- Det är en väldigt vacker skog att promenera i. Här finns många djur och växter att se på. Eklandskapen kommer skyddas med hjälp av betande djur precis som nu, säger Tommy Ek på länsstyrelsen.

Just nu påbörjas arbetet med att anlägga stigar, fågeltorn, grillplatser och annat för att underlätta för besökande. Flera platser kommer att handikappanpassas. Naturreservatet ska vara tillgängligt för så många som möjligt.

- Länsstyrelsen kommer tillsammans med markägarna sköta denna skog. Vi har även tillsammans planerat för besökare och skötsel. Alla är mycket nöjda och stolta, säger Tommy Ek.

Det är ovanligt med så stora områden med lövskog i vår del av landet och söderut. Skogen är 345 hektar stor.

-När man promenerar här får man en speciell känsla. Skogen känns vild och man känner att den är stor. Har man tur kan man se en hackspett. Det finns gott om dem, säger Tommy Ek.

I Östergötland har vi tur. Även på Omberg finns områden med bokskog. Skogen där är också skyddad.

Regeringen beslutade redan 1998 i ett av sina miljömål att skapa fler naturreservat i landet. Detta för att mer och mer skog håller på att försvinna. Skogen utanför Västra Harg är nu ett av resultaten av detta.

- Det är rekreation för själen att vistas i skog och mark, säger Tommy Ek.

Länsstyrelsen räknar med att projektet är klart någon gång nästa år.

ZUNG HALLIN PERSSON

Fakta:

Västra Harg nås från bland annat Mjölby, Sya, Mantorp eller Strålsnäs.

Parkeringsmöjligheter finns vid Kulladals motionslokal, badplatsen, hembygdsgården och vid Västra Hargs kyrka, samt i framtiden vid Torkelsbo gård.

KÄLLA: www.lansstyrelsen.se

Get the Flash Player to see this player.

Bandet Svensk Punk intervjuas i samband med Bryggeriet-spelning i Motala.
Reportrar: Anna Bouvin och Anna Hjalmarsson