Det var en förväntasfull grupp med journaliststudenter som anlände till Stockholm för inbokade studiebesök på Dagens Nyheter, Expressen, Riksdagen, Sveriges Radio och Sveriges Television. Syftet med studiebesöken var att ge studenterna insyn i hur den massmediala nyhetsmaskinen fungerar. Och framför allt, locka inspiration till ett yrke inom media.

På Dagens Nyheter välkomnade utrikeschefen Lars Boström, tillsammans med utrikeskorrespondenterna, Michael Winiarski, Ingrid Hedström, Anders Bolling, världenredaktör, dn.se och Rolf Ericsson redaktionssekreterare på utrikesavdelningen, gruppen. För journaliststudenterna var besöket i DN-skrapan det första någonsin, det var inte utan anledning som en viss nervositet infann sig.

- Allt kändes väldigt stort, tyckte Anna Bouvin

Känslan av att sitta tillsammans med några av mediesveriges mest etablerade namn var stor och lite overklig. Artiklarna i Sveriges största morgontidning blev helt plötsligt levande och verkliga, det var med respekt och vördnad, gruppen lyssnade på deras berättelser om hur livet som utrikeskorrespondent kunde vara.

Den självklara frågan blev naturligtvis, vad som krävdes för att bli utrikeskorrespondent, samtliga korrespondenter var eniga.

- Det gäller som med allt annat inom journalistiken. Att visa ett starkt engagemang, och att vara ytterst påläst på sin arbetsplats, säger Michael Winiarski.

Ingrid Hedström följde på med att förtydliga hur hårt en utrikeskorrespondent arbetar.

- Det finns inga fasta arbetstider för en utrikeskorrespondent. Man befinner sig hela tiden i en
slags jourberedskap om något skulle inträffa.

Utrikeskorrespondenterna är något av en utrotad art förklarade Rolf Ericsson på frågan hur möjligheterna till anställning förhöll sig på den hårda arbetsmarknaden. Det är de vardagliga driftkostnaderna, boende, logistik och sociala villkor som skjuter i höjden.

Vid längre vistelser, medföljer oftast att familjen reser med korrespondenten. Skolavgifterna och boendekostnader är två saker som kostar mycket pengar. Skillnaderna är från land till land, tack vare de utländska valutorna, kontra den svenska.

Intresset för utrikesrapporter är stort, om man får tro världenredaktören Anders Bolling.
Han hade en teori om att utrikeshändelser får större genomslagskraft med anledning till hur Sverige idag är förknippat med utrikespolitik, näringsliv, och turism.
Uppgifterna kommer ifrån den server som registrerar antalet ”klick” på varje länk, som sedan för läsaren vidare till den aktuella artikeln.

Utrikeschefen, Lars Boström frågade sedan gruppen om vad den ansåg vara läsvärt i en utrikesrapport.

-Trovärdigheten och den källkritiska metodiken blir väldigt påtaglig, speciellt nu när vi läser till journalister, säger Thomas Bennelind, journaliststudent.

Intrycken ifrån Dagens Nyheter blev intensiva och tankvärda. Känslorna ifrån mötet var inspirerande, närvaron från journalisterna andades erfarenhet, kunskap och makt. Ändå var de relativt ödmjuka utifrån deras positioner, det bidrog till att studiebesöket på redaktionen blev så lyckat.

Arbetet i skolan är otroligt viktigt, men det är den här formen av ”reality check” som vi blivande journalister måste erfara. Pulsen, hjärtslagen och andetagen blir plötsligt av annan karaktär, när vi får ett stickprov av den hårda och krävande arbetsmiljö som heter Dagens Nyheter.

Fakta – Dagens Nyheter

Tidningen ägs av Bonnierkoncernen och är landets enda riksspridande morgontidning.

880 000 människor läser tidningen varje dag.

DN.se har 1,1 miljoner unika besökare i veckan.

Dagens Nyheter har cirka 580 anställda. Fördelningen mellan män-och kvinnor är ungefär 50-50

Omsättningen per år beräknas vara 1,9 miljarder, 62 procent av intäkterna kommer från annonser.

Dagens Nyheter har utrikeskorrespondenter i Jerusalem, Moskva, Buenos Aires, London, New York, Washington, Peking, Helsingfors, Johannesburg. Samt tre stockholmsbaserade i Mellanöstern, Balkan och Östeuropa.

Källa: dn.se